Det kan vara tufft att vara farfar

Specielt när det gäller bergsbestigning. I går delade vi förmiddagen tillsammans med våra små barnbarn, och då skulle omgivningarna här på Öland utforskas i ordets rätta bemärkelse. Tjockleken på isen som låg som ett tunt täcke över den lilla bäcken skulle naturligtvis också undersökas om den höll för att gå på, vilket den inte gjorde. Dessutom skulle vi räkna till tre och sedan hoppa över den lilla floden. Högarna eller bergen som ligger som skyddsvallar runt området blev nästa utforskningsområde. Nu gällde det för farfar att följa efter i barnbarnets spår högre och högre upp över stock och sten. När de var på toppen så ropade Alfons efter mig, -kom farmor du kan också klättra, du kan. Vilken härlig inställning, du kan. Inget är omöjligt, hoppas att uttrycket följer honom genom livet när det kan kännas lite motigt. Den här gången avstod jag från att klättra, jag kände att yrsel visserligen skall utsättas men just bergsbestigning kanske inte var riktigt optimalt. Lite gofika i solen gjorde dagen till ett riktigt äventyr.