Var det sommarens sista kvällsdopp?

Det får jag verkligen inte hoppas att det var. Den här veckan har vi tagit kvällsdopp varje kväll nere på vår lilla badplats. Det är inte bara maken och jag som rustat oss med badkläder för att krypa ner i det svalkande havet. Det är många som tagit bilen eller cykeln till badplatsen för att njuta av svalkande dopp eller bara sitta ner en stund och fullkomligt stirra ut på det blanka still havet och kanske njuta av en kopp kaffe eller bara låta blicken vila mot solnedgången. Sveriges unga aktivist Greta Thunbergs berättade om hur hon kunde sitta på segelbåten i timmar och bara vara ett med vågorna och havet under sin strapatsfyllda resa över Atlanten. Jag har lyckan att från köksfönstret se havet och följa dess skiftningar, varje dag är en ny bild. Stilla och lugnt ena dagen för att nästa dag ryta och vråla av ilska och frustration, precis som livet.

Hur närgången får man bli ?

Jag älskar att krypa nära och in blommor och växters absolut innersta, för man vet aldrig vad man kan hitta. Kan det vara så hos oss människor också vi vet aldrig vad som gömmer sig i en medmänniskas inre. Nu är det klart inte så lätt att fota en människas inre och vara så närgången att linsen åker in i örat det kanske inte är så populärt. Men att få komma så nära det går in bland ståndare och pistiller är väldigt fascinerande, och emellanåt har man tur och lyckas fånga ögonblicket på ett foto. Det är inte alltid det blir som man tänkt sig en liten skakning och så är bilden med ens lite suddig. Påtal om att vara närgången, när vi var hos svägerskan och svågern i Varberg hade vi verkligen en närgången gynnare. Han/hon fullkomligt tittade ut oss, vi på insidan och han/hon på utsidan och det var inte bara en gång vi blev uttittade nej, den här truten hade nog mer än gärna tagit steget in och deltagit i fikastunden. Vi var i allafall tacksamma att det inte var hästen som var på väg in.

Nålsögat och Marstrand Boat show.

Den här helgen har helt ägnats åt båtar, allt från båtbygge på Hallberg Rassy varvet till Marstrand Boat show. Västkusten största flytande båtmässa. Om det var fullt med folk och båtar på Ellös så var det inget mot var det var på Marstrand. Hamnen bågnade av båtleverantörer och utställare av alla de slag. Här fanns segelbåtar i alla klasser  och storlekar, motorbåtar och ribbåtar för alla tänkbara ändamål. Vi fick möjlighet att gå ombord på en Arcona 380 som är en uppföljare av den båt som vi har en Arcona 340, gissa om det snurrade tankar i Kapten Johannessons huvud efter det besöket. Vi besökte Marstrand i juni, men då stod regnet som spö i backen så vi kunde inte ta oss upp på klipporna och genom det smala nålsögat. Den här gången vandrade vi genom den smala passagen för att sedan vandra vidare ut mot Skallens fyr där Kattegatt möter Skagerak. Det är något visst med Marstrand, från pulsen med hamnen på ena sidan till stillheten och milsvid havsutsikt.

Öppet varv på Ellös

När man far fram på havet i en segelbåt så undrar man i bland hur i hela friden kan det funka, men det är ingenting mot vilka funderingar man får när man får möjlighet att besöka Sveriges i särklass största båtbyggarvarv Hallberg - Rassy på Ellös. I helgen var det öppet varv, vilket betyder att man får komma och besöka alla båtarna som ligger i hamnen. Dessutom visar de även hur i stort sätt hela byggnationen av hur båtarna går till. Det är helt galet att se hur en uppsågad ekstock förvandlas till inredning i de nya båtarna eller hur små teak stavar monteras och klistras för hand för att sedan monteras på däck. Kapten Johannesson fick verkligen sitt lystmäte tillgodosett genom att frotera sig med likasinnade båtentusiaster och bara prata tampar,segel, motorer och beslag. Själv tyckte jag att det var väldigt trevligt och lärorikt att få se hur riktig båtbyggarkonst går till från grunden, dessutom njuta av magisk utsikt från kobbar och skär på Orust och Tjörn.

Sinnenas Spa utanför Varberg

Vi lämnade hav och vind och tog oss via bil in i bokskogen mot Ärstad vingård. Fantastiska grusvägar som slingrar sig bland bokskogen på ena sidan och tallskogen på den andra. Även om rundan vi inte var så lång så var det backe upp och backe ner men mest uppför kändes det som . Efter ett tag kom vi fram till Sinnenas SPA där lugnet och naturens grundelement skall vara en plats för återhämtning och som en läkande kraft. En riktig naturupplevelse i en magisk miljö. I anslutning till de iskalla källorna ligger flera vedeldade bastu så efter värmen är det bara att hoppa i plurret. Det smakade ljuvligt med goa mackor i gröngräset. Efter lugnet på sinnenas spa trampade vi lugna till sinnet vidare mot okända mål.

Vi drog till Havanna

Kanske inte i ordets rätta bemärkelse långt över de stora haven till Kuba, man katten vet om man faktiskt kan tro att vi kom till Havanna trots att vi bara hoppade på cyklarna och cyklade i väg någon kilometer. 

Svägerskan hade så förtjänstfullt  bokat bord på Hotell Havanna som ligger inbäddad mellan lummig grönska och en vacker stenmur en liten bit från strandpromenaden. Det första som slår en när man kommer in i matsalen är alla kubanska saker. Lasse Diding som driver hotellet har genom återkommande resor till Kuba samlat på sitt otaliga prylar, böcker, affischer och foton som numera pryder den vackra matsalen. Hans motto för sin verksamhet är att erbjuda en plats med ledorden värme och kärlek, och det har han verkligen lyckats med. Strax intill matsalen i rökrummet sprider sig en svag doft av handrullade dyrgripar i form av cigarrer från Kuba, som kan avnjutas tillsammans med en av 50 olika rom sorterna som erbjuds. En trappa ner möts man av ett gigantiskt bibliotek och därefter en riktigt spektakulär SPA anläggning med bad så vackert att det var en fröjd för ögat. Maten var ljuvlig för båda öga och gom och så god att jag missade att ta ett foto, efterrätten var naturligtvis  kronan på verket och  så god så jag t.o.m förevigade det hela. Med andra ord ett oförglömligt ställe.

Sveriges baksida eller framsida

Vilket är bäst ost eller västkusten? På den frågan passar jag faktiskt, var plats har sitt.jag som älskar den östra sidan av vårt vackra land kan ändå tycka att den västra sidan har något vidunderligt över sig.  Vi tog oss över till västkusten och närmare bestämt Varberg, Sveriges 43 största tätort med ca 35 tusen invånare. Här finns härliga sandstränder i Apelviken där svågern och svägerskan har ett underbart sommarhus med sandklitterna runt knutet och havet brusande i bakgrunden. Vi bestämde oss för att cykla strandpromenaden från Apelviken in till centrum. Här har man verkligen lyckats med en strandpromenad som ger plats för både gående och cyklister, med havet ett stenkast från vägen och på andra sidan berghällar som böljar sig av vind och vatten. Vi passerade det gamla sanatoriet som numera har byggts om till hotel och spaanläggning och bostäder för att stryka utmed murarna till Varbergs fästning som anlades i slutet på 1200 talet. Det blir 5 stjärnor av 5 för Varberg.