Ismantorps borg

Parkeringen ligger öde, det står en bil parkerad på den relativt stora parkeringen. Det är första gången vi letar oss fram till Ismantorps borg. På informationsskyltarna står det att läsa att redan 1741 var Carl von Linné  besökare på den då övervuxna borgen där hasselsnåren växte kämpahög. Det är först under de senaste åren som borgen gjorts framkomlig. Men herre gud så mycket sten, det liknar mest en stor cirkel med sten sten sten och åter sten.

Tittar man riktigt noga så ser man att det är en ringborg med nio portar och omkretsen är 400 m. Nästan allt utrymme inne i borgen har används till bebyggelse, de 95 husgrunderna ligger tätt intill varandra med bara smala passager emellan. Borgen byggdes mellan 300-600 e.kr och man tror att den används för militära ändamål, kanske för någon form av träningsläger och som för en plats för förvaring. Det känns mest som att gå runt i en enda stor stenhög men med den fakta man har fått fram i utgrävningarna så slår historiens vingslag när vi vandrar ut ur en av de nio portarna.