Den enda tösen i barnbarnskaran

Den oranga Treeken står lutad mot väggen och hjälmen hänger lite slarvigt på styret och inne i  huset hör jag. -morfar har du sänkt sadeln på cykeln ? Det är som ljuv musik i mina uppmärksamma öron. Jag är så glad för hennes skull och tacksam att vi i år kan vara ute och cykla i de smala passagerna där cykelvägarna slingrar sig fram genom skogen. Annat var det förra året medan alla andra drog i väg med sina mountain bike cyklar hoppade den lilla tösen runt på sina kryckor. Det började med att hon fick ont i hälen och efter en kur mot inflammation blev det gips i 3-4 veckor . Inget hjälpte och till slut kunde hon inte ens ha skor på sig utan bar strumpor, det var inget roligt under de bistra dagarna under vintern. Efter många undersökningar och läkarbesök så konstaterades att hon drabbats av en sjukdom som heter Complex Regional Pain Syndrom  eller CPRS. Med hjälp av sjukgymnaster, läkare, sköterskor och framför allt hennes mamma och pappa och ett systematisk arbetssätt för att med små steg ta sig fram mot målet att återigen kunna springa och cykla som alla andra barn. I julas tog hon sitt första steg efter ett år av elände och värk och nu springer hon och cyklar som vanligt.