Fikastund har guld i mun

I går fick jag sällskap av maken och en skidentusiastisk barndomskamrat till honom på min tur i skidspåren. Det som nu nästan har blivit en självklarhet är fantastiska skidspår att avnjutas i strålande solsken och i stort sett vindstilla. Kan det vara så att någon däruppe vill kompensera oss för hela pandemi tiden och som plåster på såren ge oss exceptionellt vackert väder så att vi kan vara ute i det vackra vädret och samtidigt återskapa lite bättre immunförsvar. För februari och mars brukar inte alltid ståta med behagligt väder. Nu när vi passade på att fylla på med d-vitaminer i skidspåret passade vi även på att fylla på energidepåerna, det finns ofta så fina vindskydd där det går alldeles utmärkt att bulla upp med kaffe och mackor, för visst är det väl något visst med att fika ute och andas in den klara luften.