onsdag 15 april 2020

Motacilla alba

Ingen fara jag försöker bara briljera med mina kunskaper i latin, vilket jag ändå måste tillstå är väldigt begränsade. Däremot är jag väldigt fascinerad av just den här lilla fågeln, och eftersom jag inte är så hemma på pungmesen så är just sädesärlan en klar favorit. Helt plötsligt så trippar herr och fru ärla omkring på gräsmattan som den mest självklara sak i världen och då har den ändå färdats över de sju haven för att sedan hamna i min trädgård. Jag brukar göra en liten notering i min femårsdagbok varje år då jag får första skymten av den slanka gracila lilla fågeln med lång svartvit stjärt som den hela tiden vippar med. I år dök ärlan upp för min syn den 1 april i Mörbylånga på Öland, vilket var väldigt tidigt, däremot trippade den i min gräsmatta på påskafton. Den 25 mars är det tidigaste datum då jag har fått äran att se ärlan. Nu hoppas jag att få se ” den vita som vippar med stjärten”  fler gånger i min trädgård. 











Inga kommentarer:

Skicka en kommentar