God morgon i stugorna

I dag blev det en alldeles för tidig morgon, men vad skall man göra när man vaknar tidigt, -lägg dig och somna om säger maken precis som om det skulle vara det lättaste i världen. Nix det funkar inte för mig, så fort jag vaknar måste jag gå upp jag kan inte ligga kvar. Så därför blev det en mysmorgon, det är kolsvart ute och jag har tänt en brasa, bryggt en stor kanna kaffe och tänt alla ljusstakarna runt omkring mig. Kommer ni ihåg de gamla snöbollarna från Kosta/Boda som var så poppis för ja väldigt längesedan, Googlade just att formgivaren är Ann Wolf och att bollarna lanserades 1973. Jag har haft mina undanstoppade i en låda sååå länge, men för ett tag sedan plockade jag fram tre stycken och helt plötsligt ser jag dem med nya ögon, de sprider ett så vackert mönster på bordet.  Jag har också tänt min fina ljuslykta som jag fick av min arbetskamrat Anders på min födelsedag också för länge sedan, jag fullkomligt älskar den, så full av gemenskap och värme. Så trots att det blev tidigt så njuter jag i fulla drag av elden som sprakar och ljusen som sprider värme och stillhet, med andra ord en bra start på en lördag.

Då var det fredag igen

.....och en strålande fredag dessutom. Vinden har vänt och kommer från nordväst vilket gör att temperaturen har sjunkit till 2 grader, men det finns ju vinterkläder så det är inga problem. Himlen är klarblå och någonstans där i öster håller den värmande solen på att ta sig upp och värma vår lite kylslagna ö. Vad skall man hitta på en fredag som idag ? Jag har redan varit hos tandläkaren nu på morgonen, man tror knappt att det är sant, men de håller öppet. Först fick jag stanna ute i första slussen och sitta ner där tills en sköterska kom och förhörde sig om jag kände mig frisk och det gjorde jag, därefter var det bara att sprita sig och sätta sig i väntrummet tills nästa sköterska kom och lotsade in mig i undersökningsrummet. I full mundering av skydd för händer och ansikte blev jag undersökt av tandläkaren som var så nöjd med min tandborstning. Därefter var det bara att åka ner och hämta den beställda maten som snabbt och lätt packades in i bilen. Ja så nu är det bara att fylla dagen med andra aktiviter eller också tar dagen som den kommer.

Den där hacke gör mig galen

Nu är jag inne på min andra fågelholk, eller snarare skulle jag väl säg att det blir snart den tredje. Småfåglarna sitter så fin på pinnarna och mumsar i sig av fröna som med jämna mellanrum trillar ner på bordet i lagom läge för blåmes, gråsparv och talgoxar. Så kommer då hacke himself och hänger under huset och försöker nypa åt sig lite frö, när inte det funkar, ja då hackar han bort hela panelen till matbordet och dessutom vispar han bara i väg träbitarna så de ligger slängda på gräsmattan. Sicken marodör, men jag kan inte låta bli att bli lite extra glad när jag ser att han kommer flygandes i sin gungande flygstol, för visst är hen vacker som få i sin vackra fjäderdräkt. Däremot gillade jag inte att han i våras försökte krypa in i det lilla hålet där det låg en sex små nyfödda blåmesar. Så det är väl bara att införskaffa ett nytt hus till de små liven nu när Kung Bore snart sätter sina klor i syd Sverige.

Det är svårt att säga att det är vinter

I går tänkte jag vinterrusta i min trädgård. Jag hade beställt avenboks plantor som jag skulle komplettera befintlig häck med och sedan skulle jag ta upp mina dahlior och klippa ner rosorna. Även om rabatten inte står i full blom så blommor det lite här och där, så det känns det väl så där att bara klippa ner. Rosorna fick sig en rejäl omgång det här året och kvar står bara några stammar och förbereder sig för vinterdvala. Däremot fick Dahlian som är stor som en solros stå kvar ett tag till, kanske tills dess att första frostknäppen kommer. Som tur är så känns det inte som att kylan riktigt är på väg hit till södra delen av Sverige ännu, men vem vet vintervädret kan slå till när som helst. Tills dess njuter jag av mina prunkande julrosor och de andra blommorna som orkar blomma så här års.

Jag tjuvstartar

Det är många som har börjat hänga ut sina ljusgirlang på staket och buskar här på Öland, och det kan kännas välbehövligt för dagarna blir bara kortare och kortare. Jag skall sätta upp mina i nästa vecka tänkte jag för det är något med de där girlangerna som liksom hör julen till och det känns som vi inte riktigt är där ännu. Jag tog en promenad ner till barnbarnen och går eftermiddag precis när mörkret sänkte sig över slott och koja och det ser väldigt hemtrevligt ut med all belysning runt knutarna. Även om jag inte rustat för utomhusbelysning ännu så har jag tjuvstartat lite inne, jag köpte två hyacinter som jag planterade i en kruka tillsammans med en orkidé, en liten en och cyklamen som jag tagit in från utekrukan med höstblommor. Det blir en liten förnimmelse av stundande advent med ljus och fägring. Dessutom satte jag i gång med ett lussebak i går, lite tidigt det också kanske men vad katten det är lika bra att sätta igång och fylla huset med härliga dofter.

Färjestaden Mörbylånga tur och retur

Jag kan säga att det känns i knäna idag efter gårdagen rutt ute i terräng man knappt visst att man kunde cykla i. Rubriken överdriver lite för vi körde bil ner till Haga Park och parkerade bilen där och sedan tog vi de slingrande stigarna som ligger ett hårsmån från sandkanten som vetter ner mot havet mot Mörbylånga. Tidigare har vi utforskat dessa områden till fots och på ett ställe är det lite knöligt att ta sig över då havet letar sig in och sköljer över marken. Den här gången skulle vi trotsa stigen och leta oss vidare över den branta ravinen och vidare på andra sidan. Det funkade alldeles förträffligt och efter att vi slingrat oss fram bland snår och öppna marker så kom vi då fram till metropolen  Mörbylånga och som tur var hade vi med obligatorisk fika, kaffe och nyttiga och energigivande chokladbollar. Därefter gick färden tillbaka till Haga Park och som sagt det känns i benen idag.

Mot Sherwoodskogen

Naturligtvis var vi tvungna att prova våra ny införskaffade cyklar och cykla ut i otillgänglig natur. Som tur var fick vi sällskap av barnbarnet på vår färd mot Sherwoodskogen ut över stock och sten och bland höga tallar och böljande landskap. Vi packade ryggsäcken full med kaffe, choklad och pepparkakor och drog sedan i väg i flygande fläng, det var med lite skräckblandad förtjusning vi tog oss över bockarna bruset bro, och som tur var gick det bra den här gången, inget troll i syne. Innan vi cyklade in den djupa  skogen så cyklade vi på träningsbanan för MTB cyklar nere på Saxnäscamping , skönt att få leda upp de lite stela pensionärslederna  lite innan det stora uppdraget, men regnet tilltog så vi passade på att ta skydd och njuta av våra goda pepparkakor. Det blev en jättefin tur och Coronasäkert umgänge med barnbarnet.