En båttur i trång passage

Det är inte alltid så lätt att ta sig fram överallt. När vi hade segelbåten så kunde vi definitivt inte ta oss fram i smala passager eftersom den stack 190 djupt och var 18 m hög. Så nu när vi har den båten med det lilla formatet så är det väldigt kul att snirkla sig fram utmed kusterna och in i kanaler som i första anblicken såg lite för trång. Vi körde över mot Kalmar sidan och tråcklade oss in till Dunö och körde runt där och tittade och helt plötsligt så jag vita svanar i träden men efter att ha gnuggat mig ordentligt i ögonen så såg jag att det var kritvita hägrar, fick tyvärr ingen bild eftersom det var för långt avstånd och ni som fotograferat fåglar vet hur det är så fort man har fått optimal skärpa ja då lyfter fågeln. Efter lite fika, bad och fågelskådning så var det dags att ta sig hemåt genom Stensö kanal, det är så vackert att puttra fram i den grönskande kanalen och försöka parera med mötande båtar. Det blev en härlig dag till havs.

Kronobergarnas Hälleviksläger

Det blev en nostalresa till Hällevik lägret, vi skulle hälsa på vår gamla jobbarkompis Tommi som har stuga i vackra Blekinge och som tur var så var årets roligaste händelse i gång. Varje sommar från det att jag själv var ett lägerbarn till att jag kunde ta med mig mina egna barn har jag tillbringat en vecka på gymnastiklägret i Hällevik. Det är nästan så att tårarna trillar ner så fort jag närma mig träningsplanen utanför Mjälbys Arena och ser alla mattor, trampetter, plintar och bommar och inne i tallskogen står den för många fasansfulla barren. I detta härliga sammanhanget med träning från morgonkvisten till sena eftermiddag med lite avbrott för bad i havet. De första åren fanns bara bad i kalla Hanöbukten så småningom fick vi tillträde till poolen som ansluter till området. På det stora fältet har det tränats i regn och rusk men för det mesta kommer jag ihåg att det alltid var solsken och hur roligt som helst och här har jag fått många vänner för livet. Det är en fantastik upplevelse att vara på Hällevikslägret och som ni ser på en av bilderna så blev maken inspirerad direkt.

En dag på stranden

Inte riktigt men en sommarkväll i slottsruinen i Borgholm med Tomas Ledin blev det i går. Fyra tusen Ledin fans äntrade borggården för att få dansa loss till hits som Isabella, En del av mitt hjärta och såklart I natt är jag din.det är inte bara musiken och artisterna som är magiska hela atmosfären med ljusen och de vackra murarna som omsluter borggården gör hela konserten till ett enda rosa mirakel. Borgholms slottsruin, med sin rika historia och vackra utsikt över Kalmarsund erbjuder en unik plats för konsert. Det är härligt att se alla 60 plussare som rocka loss till alla hans hits och det var inte många som kunde stå still när mörkret sänkte sig och ljudet steg till oanade höjder, som tur är hade jag öronproppar som dämpade ljudet något. Det blev en helt fantastisk kväll med Sveriges kanske mest älskade artist.

Att cykla på Öland

Ja det kan väl inte vara så svårt, inga backar att kämpa sig uppför inga långa utförslöpor där man är rädd att bromsen inte tar i ordentligt, ja så skulle man tro att det är och självklart finns det så för det mesta men om man vill utforska ön lite närmare och ta sig utmed strandkanterna så kan det vara ett risk projekt. Åtminstone en gång varje sommar så cyklar vi från Karlevistenen utmed kusten ner till Mörbylånga och det tänkte vi göra den här sommaren också fint väder lite blåsigt men svalkande och dessutom var det marknad i Mörbylånga så det passade bra. Rutten från Karlevistenen förbi Haga Park och utmed Sandbergen var allt annat än en enkel match. Den vackra stigen som har varit enkel att ta sig fram över hänger nästan ut över sandklitterna där vattnet sakta men säkert äter sig in och urholka, dessutom är växtligheten inslingrad i varandra så bitvis var det väldigt tufft att forcera. Det blev trots allt en fin tur till Mörbylånga och marknaden men hemfärden gick på platte marken för säkerhets skull.

Till havs

Det gäller att passa på nu under dessa varma dagar att vara ute till havs och svalka sig ordentligt. Vi passade på att ta oss en kvällstur och köra över sundet till Kalmar och ta oss in i den smala passagen till Kalmar slott och ankra upp vid de nya bryggorna som vätter mot slottet. Det blev en fantastisk kväll i solnedgången men när väl solen går ner så blir det lite extra svalt och då är det rätt gott att ta på slite extra tröjor. Vi var tämligen ensamma på vår färd där i sundet men väl inne vid piren i Färjestaden var det fullt med folk som badade i månskenet eller bar satt och njöt av den vackra bilden som uppenbarade sig för ögat en liten stund sådär på kvällskvisten.

Dan Hylander & Raj Montana Band

…utan Raj Montana band som var hans kompband tillsammans med Py Bäckman på den tiden det begav sig. Vi förflyttar oss bakåt i tiden till 80 talet då Dan Hylander och Raj Montana Band slog igenom med Skuggor i skymningen, Svart kaffe och På väg till Katalonien. I går fick vi uppleva dessa hits på Carlas Café i Näsby här på Öland tillsammans med ett hundratal andra 70-80-tals entusiaster som kom i håg låtarna och kunde tralla med. Visst är det roligt att gå på stora konserter med tusentals folk där musiken dånar ur högtalarna och öronproppar är ett måste, men i går var det konsert i det lilla formatet där vi kunde sitta vid ett bord med våra grannar och dricka ett glas vin och njuta av musiken utan att vi fullständigt blev lomhörda. Det var en riktigt bra tillställning och härlig musik med Dan Hylander.

Efter regn kommer kantareller

Fast det är nog så att kantarellerna kommer ändå men eftersom vi fick ett ordentligt skyfall för någon vecka sedan så passade mjau på att ge mig ut frö att gå på svampspaning. Jag hade väl ingen större förväntan på skogens guld men det var inte utan att jag småskuttade lite de där i skogen när än den ena än den andra kantarellen tittade upp bland mossa och gräs. Jag blev förstås lite knäckt när jag fick se på FB att min gamla jobbarkompis tillika gymnasiekompis Isse plockat 6 kg kantareller, jag fick väl ihop 1 liter ungefär men en får vara glad åt det lilla, det är väl inte så att skogen här på Öland bågnar av kantareller precis. Jag fick ihop till varsin macka till maken och mig så det är jag väldigt glad för. Mitt i allt ihop så stötte jag på sandbi inte bina i sig utan deras bo som är placerade mitt på marken bland där det finns sand dessutom är sandning utmärkta pollinatörer

Det pågår sandskulpturtävling i Kalmar

Trots det idogt regn så pågår det skulptering av ja ni hörde rätt sand, det är åtta lag från när och fjärran som gör upp om segern. Vi tog med oss två egna små skulptörer och åkte in för att se hur arbetet fortskrider. Jag var lite förvånad över att skulptörerna var vid så gott mod för det kom några rejäla regnskurar men enligt ett lag från Sverige så är det bara bra med regn för det packarsanden ordentligt. Vi fick också veta att varje lag förfogar över ca 10 ton sand som är ordentligt packade i special gjorda formar inna själva arbetet med att skulptera börjar. Instrumentet de använder är små spadar och muraraslevar och för finliret använder de små tårtspadar som påminner om de jag har när jag modellerar tårtor. Idag fredag skall arbetet vara klart och segraren skall utses. Det är fantastiska skapelser de formar och budskapen som statyerna ger är verkligen något att tänka på.

Till cykel på Öland

Som vanligt packade vi cykelväska med fika, tyvärr var det väldigt dåligt med tilltugg den här gången men ett par på gränsen till övermogna bananer packades iallafall ner tillsammans med kaffet. Det måste bli en bakdag framöver här hemma för nu gapar frysen tom av just det sortimentet. Hursomhelst helst bestämde vi oss att ta hela rundan som vi cyklade för ett par veckor sedan men istället för att lasta bilen med cyklarna så startade vi hemifrån. Rutten blev Lökenäs-Glömminge-Ryd-Rönnerum-Högsrum-Tomteby-Räpplinge-Jämjö-Sättra-Rälla-Stora Rör- Lökenäs summa summarum 4,5 mil. Det är en fantastisk rutt som går på småvägar och en och annan skogsväg just på skogsvägen var det lugnt men det märks att turisterna även har hittat småvägarna runt 136:an för trafiken gjorde sig påmind nästan hela tiden ja kanske inte i Tomteby för där vet ni väl alla vad om pågår just nu, det hörs ju på namnet och ingen vill väl störa arbetet.