Plötsligt stod hon där

Nu har jag väntat så länge och så plötsligt stod hon där eller rättare sagt hon trippade runt och ständigt vippade upp och ner på sin långa svartvita stjärt. Jag talar naturligtvis om Sädesärlan och inget annat, jag har väntat så länge på att den för mig i särklass viktigaste vårfågeln skall spatsera runt på min gräsmatta. Förra året såg jag ärlan den 1 april och året dessförinnan den 25 mars så det känns som att det var på tiden nu den 11 april. Det är något visst med den där lilla fågeln som vippar omkring och letar föda i min gräsmatta, nu är det fritt fram för alla andra fåglar att besöka min trädgård. Sädesärlan har ett så roligt namn på latin ”Motacilla alba” vilket betyder ungefär Den som vippar med stjärten och det stämmer väldigt bra. Dessutom läste jag i fågelboen att det är honan som nu sätter fart och bygger boet för sig och sina ungar och hon tar tillfälle i akt att bygga boet lite varstans bara det är skydd över huvudet på de små ungarna. Ett gammalt ordspråk säger ” När man går förbi en ärla på en åker skall man tala till den för då blir det ett gott år”, så nu skall jag ut och tala med min lilla ärla.