Det kan vara trångt i kanalen

Vi lämnade ett soligt och blåsigt Trosa, för att ta oss in i Södertälje kanal. Om Trosa finns det mycket att säga och Trosa hamn i synnerhet. Den pittoreska lilla tätorten är så vacker med alla hus som pryder kanalen. Hamnen har gott om utrymme för gästande båtar, vi sticker nästan 2 m och blir då hänvisade till bojplatserna längst ut på bryggan och när det som det har gjort de sista dagarna blåst galet mycket så hamnar man mitt i gattet av den nordostliga vinden. Så vi lämnade blåsten och tog oss in i Södertälje kanal, vilket var allt annat än en lätt match. Det började med att vi inte kom in i kanalen för att att kanalmästaren glömt att slå om påbuds ljuset från rött till grön, vilket gjorde att vi cirklade runt runt utan att våga ta oss genom. Efter ett antal telefonsamtal var det dags för slussning och då var det bara att vänta in de stora båtarna och hålla sig på sin kant. Sen börjar stimmet med broöppning, klockan 16 skulle det vara broöppning och precis som tidigare så var påbuds ljuset rött så vi låg en liten bit bort när bron öppnades och vad händer då ? Jo bron slås igen innan vi är framme. När vi ringer kanalchefen igen så säger han bara, ja men ni ligger för långt i från, ni får vänta till kl 17. Så trist med väntan men nu vet vi att det gäller att hänga på låset. Tur att vi fick fantastisk hjälp och service när vi kom in till Rastaholm i Mälaren