Sommarlov

Även i år fick vi vara med om examen då ett av barnbarnen slutade förskoleklass. Det var samling utan för skolan och entrén var lövad med Björk och ballonger, självklart vajade flaggan högt i skyn och den blomstertid nu kommer satte pricken över i för vad en examen skall innehålla. 10 veckor på ett härligt sommarlov med bad, sol och glass i stora lass det är väl något att glädjas över. Det är en fantastisk tid vi har framför oss, jag njuter varje dag när jag tar en liten runda i trädgården för att spana in min blommor som sakta men säkert spricker upp och sprider lite färgklickar här och där. Det är precis som det skall vara under examenstider. När jag frågar mina barnbarn om det var roligt på examen så svarar de ofta va… vaddå sa du examen, vad är det? det heter avslutning. Ja det är väl bara att acceptera att ordvalen ändrar sig med åldern , men med ålderns rätt väljer jag att säga examen.

Gigantiska djur på Öland

Hade vi levt för sisådär 230 miljoner år sedan hade vi kanske fått möta den här typen av gigantiskt stora djur som hade trampat runt på vår planet. Varje steg av dessa jättar hade säkert fått jordmassor att vibrera och skallra. Som tur är så lever vi varken under den tiden eller möts av skräckinjagande människoätande baggar. Fast kryper man lite närmare med kameran så är det inte utan att fantasin skenar och en liten förnimmelse av svunna dagar väcks till liv. Men nu behöver ni inte vara oroliga det är bara en liten skalbagge som har kommit lite för nära linsen på kameran. Skalbaggen som dessutom är Blekinges landskapsdjur finns rikligt av här på Öland och i går landade den här baggen på vår infart, jag vet inte om det var mina röda träskor som var av intresse eller om det var något annat som lockade. Jag läste att ekoxen även har andra mer eller mindre vanliga namn såsom hjortbagge eller som på Gotland honnbagge. För att vi inte skulle trampa på den här fridlysta baggen lyfte jag in den i lämpligare terräng än på en stenbelagd garageuppfart.

Näst intill självplågeri

Det skulle kunna vara självplågeri eller också är det livsbejakande och uppfriskande. Solen strålade och det var friskt temperaturen var 12 grader men morgondoppet hägrade så det var bara att hoppa i plurret som för dagen erbjöd 15 grader. Ja frågan kvarstår är det självplågeri eller uppfriskande hälsosamt. När jag gick ut på bryggan kändes det lite tveksamt men väl ner i havet rusade endorfinerna och kroppen vande sig snabbt vid kylan. Nu förstår jag också att vinterbadare upplever 15 grader som rena sommarvärmen, men för oss andra så kanske det gäller att stålsätta sig innan vågorna sköljer över. Nu till något annat men som ändå hör havet till . I natt är det nymåne och någon gång vid 19 tiden kommer havet runt hela Sveriges kust att fyllas av ägg och spermier från blåstången, så är du ute vid kusten så kan du vara med om denna händelse, tänk vad mycket det händer i havet.

Äleklinta - Sandvik tur och retur

Upp i ottan och i väg inte så tidigt för jag hann med morgondoppet innan så klart. Fast därefter packade vi cyklarna och tog bilen upp till vackra Äleklinta som ligger precis på kanten ner mot havet. Härifrån cyklade vi med vinden i ryggen och solsken i blick och vinden i ryggen förstår ni säkert vad det innebär men där och då hade vi bara ögonen för den slingrande numera asfalterade vägen och de vackra blommorna som pryder väggrenen. Jag brukar ofta missa vårfloden på Neptuni ängar uppe vid Byxelkrok eftersom vi varit ute och seglat , men i år fick jag en liten hint om de magiska blommorna som står som spjut i backen, dessutom förenades blåelden med blommande lin på ett ställe. Väl framme knackade vi på hos våra vänner och vi tog en gemensam lunch på fiskrestaurangen i hamnen innan det var dags att vända om och cykla söderut, och då vet ni förstås vad som väntades - just det motvind och stora mörka regnmoln jagade oss hela vägen. Väl framme i Äleklinta drog vinden i ordentligt som tur var fick vi upp cyklarna på stället och vi hann in i bilen innan regnet var över oss. Vädret slår om snabbt vid kusten och ute till havs.

Bokbussen fyller 50 år

Ja nu vet jag inte om det är generellt men i Nybro kommun där fyller bokbussen 50 år. I går var vi i Växjö - my old hometown och när vi skulle köra hem till Öland igen bestämde vi oss för en liten nostalgitripp. Maken pendlade under ett år eller så mellan Rottne-Altermo-Fröseke när han jobbade som Rektor på de små byskolorna. Därav anledningen till att det fick bli småvägar och upplevelsen av att återvända till hur det såg ut då för 40 sedan uteblev, för även små samhällen expanderar och utvecklas och inget var sig likt.färden gick vidare genom Bäckebo , Balebo och Gelebo. Det var i Bäckebo som vi fick syn på den fina bussen som vi dessutom fick nöjet att prata med bibliotekarien som körde bussen och några av byns invånare. Det är väl ganska fantastiskt, affären hade lagts ner och skolan stängde förra året men bokbussen kommer iallafall till glädje för både stora och små. Heja Nybro kommun som fortfarande satsar på bokbuss service och har gjort det i 50 år.

Vårt eget zoo

Ja det skulle man faktiskt kunna säga men inte i den meningen av att man stänger inne exotiska djur från världens alla hörn utan mer fria djur som trivs i vår fauna här på Öland. Det började med att jag hörde göken precis utanför husknuten och jag  tänkte att nu bann mig får jag en skymt av en högljudda men osynliga fågeln, men icke säger Nicke inte en skymt av den. Jag han knappt sätta mig med mitt morgonkaffe på altanen förrän den ståtliga rådjursbocken spatsera förbi på tomten på väg ner till den lilla bäcken som än så länge har lite vatten. Vid andra klunken kaffe som jag nästan sätter i halsen får s en svart katt, men vid närmare eftertanke så ser jag att det inte är en kat utan en mård som springer i min nyanlagda köksträdgård. Jag hör mig själv säga -men vad katten  och så får jag upp Ipaden för att fånga den lilla svartbruna varelsen på bild, det blev verkligen ingen lyckad bild men med lite vilja kan man se den. Ja, det blev en omtumlande start på dagen i mitt eget zoo.

Nationaldagsfirandet

Så har vi då firat Sveriges nationaldag med pompa och ståt. Maken och jag brukar åka upp till Solliden och så fick det bli det här året också, visserligen är det inte vår kommun men ett besök på kaffestugan i parken är aldrig fel. Det var fler än vi som var sugna på fika i gröngräset för kön till bakelserna ringlade långt ut på gräsmattan. Kulturskolan i Borgholm underhöll med dans och sång och det delades även ut stipendier till kulturskolan elever. VD:n för Ölandsbanken Anneli Nilsson höll ett vackert sommartal om vikten att känna sig trygg i sitt närområde. Rolf Nilsson som har skrivit flera böcker om Borgholm fick ta emot Borgholms kommuns kulturpris och som sig bör på nationaldagen blev det ett par turer av folkdanslaget. Självklart hälsades alla nya medborgare välkomna till kommunen och en av grabbarna höll ett så fint tal, där han tackade Sverige och invånarna i Borgholm för all värme och kärlek han hade fått under sin tid i vårt underbara land.Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det var en nationaldag värd att fira med tapto av arméns musikkår på TV som avslutning på det hela.