Vinden från syd tilltar men än så länge är vågorna i Kalmarsund ganska beskedliga, men inget jag skulle ge mig ut att simma i men det är då agnarna skall sorteras från vetet. Det är 20 entusiastiska medlemmar från Färjestadens Motions IF Triathlon som frivilligt hoppar i plurret och ger sig i väg på 2 km simning och en av dem är vår son. Efter simningen skall cykeln fram och de blöta kläderna skall bytas ut mot torra cykelkläder och vattenflaskor med olika drycker lastas på cyklarna för nu är det dags att ge sig ut och cykla på ett om möjligt ännu blåsigare Öland. Det skall avverkas 9 mil, först i en motvind som skulle få de flesta att gråta av trötthet, därefter en sträcka medvind innan Alvaret skall utmanas med en sidvind som får cykeln att vilja ge sig ut i diket. Väl tillbaka i Färjestaden är det bara att byta strumpor och skor och fylla på kroppen med vätska och kanske någon näringsrikgel eller som yngsta barnbarnet sa potatismos. Pang och där gick startskottet för 2 mils löpning i en slinga på 10 varv runt dämmet i Färjestaden. Självklart stod hela familjen och hejade på under hela den här resan och sonens små killar hade gjort både medalj och pokal att hänga runt halsen på sin pappa efter den här bedriften. Dottern med familj kom precis lyckades pricka in slutspurten och målgången och kunde ansluta sig till hurra ropen. Vilken dag det blev och vad grymt imponerad man blir av bedriften att genomföra ett sådan lopp. Jag tyckte det surrades om Ironman till nästa år men det var kanske bara en stilla viskning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar