Utflykt till Högenäs Orde

I utflyktsguiden från Länsstyrelsen i Kalmar län står det följande ” Få platser är så ljuvliga som Högenäs Orde” och det kan jag verkligen skriva under på. Fyrbåken med anor från 500 600 talet e.kr är placerad på höjdryggen på udden och har används till att signalera fara för sjöfarten. De torra gräsmarkerna runt fyrbåken fylls på våren med orkidéerna Adam och Eva och St Pers nycklar. det var lite tidigt ännu men viss var skönheterna på väg upp ur marken. De stora enbuskarna som fick skapa skydd i sydväst vinden som bitvis var hård, när vi skulle inta vår medhavda lunch. Det finns väl inget bättre än att äta eller fika utomhus. Jag förstår att Högenäs Orde är ett populärt utflyktsmål och framför allt i dessa tider när ute aktivitet är att föredra för vi var definitivt inte ensamma med att promenera runt den vackra udden. 

Här ni sett pungmesen ?

Hej hej säger vi till kvinnan som passerar oss över spången på väg mot fågeltornet. Är det några fåglar vid vattnet frågar jag som en liten artighetsfras. Ja svarar hon det finns ganska många, min man är kvar vid tornet han hörde pungmesen. Jaha säger maken och jag och tittar på varandra, pungmesen, jag visste inte knappt att det fanns en fågel som hette pungmes. Vi traskar vidare med kameran och kikaren i högsta hugg från nu skall det skådas pungmes. Vi tar oss upp för trapporna som leder oss till tornets plattå som får beträdas på egen risk. Det känns ändå väldigt säkert och stabilt så nu riggas kameran och kikaren. Här har vi bra översyn av fåglarna som simmar runt och flaxar till. Då hör vi steg i trappan och nu kommer de riktiga ornitologerna - Har ni sett pungmesen? Säger ornitologen och tittar på min outfit för dagen som är en illröd jacka och definitivt inte passar in bland skogsmullarnas kamouflerade klädsel. Neeej säger vi som om det skulle vara en självklarhet att vi endast kom för att få se den lilla mesen. Vi vet fortfarande inte hur den ser ut, och så säger vi lycka till, medan vi packar ner vår utrustning och går går mot bilen för att googla Pungmes.

Påskafton och snillen spekulerar

Vi har lyxen att kunna träffa våra barnbarn eftersom vi bor så nära varandra, vi kan cykla till varandra över stock och sten som nu har blivit ett begrepp för barnen. Tyvärr har vi de stora barnbarnen i smittoområdet Stockholm, så det blev inget besök av dem i år. Det är inte så mycket att göra åt, det kommer fler påskmiddagarna som vi får glädjas över. Påskdagen bjöd på påsklunch, ute förstås i ett soligt och fint väder även om vinden bitvis kändes lite kallt. Vi hitta ett lä läge på östra sidan där äggen och sillen fick avnjutas. Efter lunchen var det skallgång efter påskharen som vår fina granne tyckte sig ha sett skutta förbi med sina långa öron. Tillslut hittade grabbarna äggen som haren gömt så väl bland buskar och snår. Det var en fin eftermiddag på behörigt avstånd innan det var dvs att cykla hem genom skogen och över stock och sten.

Långfredagen

Vi som har kommit upp i åldern kommer säkert i håg långafredagen som den absolut längsta dagen på året, dessutom var den synnerligen tråkig. Affärerna var stängde, det var i och för sig inte så ovanligt för då brukade affärerna bara ha öppet till 13.00 på lördagarna och något söndagsöppet var det inte tal om. Nu var just detta inga större problem, för att besöka affärerna var inget man gjorde frekvent som barn. Det mest bedrövliga var att kiosken var stängd, biograferna var stängde och träffa kompisar, nix det gjorde man inte. TV:n som i dag underhåller från morgon till kväll sände mest gudstjänst och reportage från svunna dagar. I år kan jag inte låta bli att få en förnimmelse av tiden när man var liten och höll sig inne, skillnaden är väl att nu varar Långfredagen i flera veckor, kanske månader. Visst affärerna är öppna, men tyvärr är kommersen inte speciellt intensiv. Här på Öland är livet stilla, ingen större turistström. Det sprids tydligen ryckte om att ölänningarna ger sig på turisterna som tar sig hit, men inte ens ett uppfriskande slagsmål har jag sett. Håller vi bara avstånd och tvättar händerna så skall vi nog överleva detta också. Jag tar lite promenader och vidgar lungorna och spärrar upp min iris och njuter av vårens skönheter.

Glad Påsk till er alla🐣

Då harva kommit en bit in i stilla veckan och idag skulle jag väl egentligen putsat kvasten och dragit en sväng till Blåkulla , men nu är det som det är i världen och reseförbud råder så det är bara att stanna hemma. Det får bli en tur nästa år i stället. När jag var liten bakade alltid min mormor och min mamma kringlor. Mormor bakade alltid lite grova kringlor som jag nu i efterhand förstått var Smålandskringlan. Mamma bakade ofta med vetemjöl och de blev alltid så spröda och ljusa. Jag kommer så väl ihåg den där lite stickande doften av hjorthornssalt när det var bakdags. Mamma hade aldrig något recept utan bakade på gehör, -man tar lite vad man har fick jag som svar när jag frågade efter receptet. Det kan jag förstå nu för kringlor kan faktiskt bestå av slattar av mjölk/fil/grädde och mjölet kan också variera. I går bakade jag Smålandskringlor som doppas i socker, vilket man helt kan utesluta de är goda ändå. Glad Påsk till er alla och håll avstånd.🐣

Recept på Smålandskringlor under bilderna

Smålandskringlor

Ingredienser
8 dl rågsikt
2 msk socker
0,5 tsk salt
3 tsk hjorthornssalt
100 g smör
3 dl gräddfil

Gör så här: Blanda alla torra ingredienser i en stor bunke.  Nyp in det rumsvarma smöret i mjölblandningen. Häll i gräddfilen och knåda i hop till en deg. Dela i 24 bitar, rulla varje bit och forma runda kringlor. Häll strösocker på ett fat lägg kringlan i sockret. Lägg kringlorna på en plåt med bakplåtspapper och grädda mitt i ugnen på  250° i ca 8 minuter.

Lycka till 🤸‍♂️

Same procedure as last year

Jag pratar om regnet, förra året fick vi som bekant extremt lite vatten och 2020 ser än så länge inte att bli ett dugg bättre. I januari fick vi enligt rapport från Ölandsbladet 35,2 mm mot 46,1 mm 2019 i februari fick vi 41,1 mm  mot 41,3 mm 2019 och i mars kom vi upp till 29,4mm mot 42,6 mm. Detta tyder väl på att det inte är någon större skillnad, trots att vi nu är inne i april och vi vet alla hur ett aprilväder snabbt kan förvandlas till lata dagar i solstolen till snöstorm där snöskyffeln snabbt skall fram igen. I går plockades iallafall snöstolparna bort så nu räknar väl kommunen att det inte kommer någon mer snö. Det känns bra för fågellivet som är i full gång, det är en sådan fågelkackafoni ute och lockropen följer vinden över långa stråk. Däremot att fånga de små kärlekskranka fåglarna på bild är ett äventyr i sig, det gäller att smyga så tyst man kan för att i nästa sekund när kameran är på plats, ja då är det bara en tom gren kvar.

Vi håller oss på behörigt avstånd

Jag vill inte på något sätt förringa alla uppmaningar om att vara försiktiga i samhället. Vi håller oss till riktlinjerna som jag har skrivit om tidigare. Däremot ger vi oss ut i skog och mark och tar härliga promenader nere vid havet eller för att insupa blicken av vit -och blåsippor som nu i samband med värmen börjar poppa upp ur marken. Barnbarnen håller vi på behörigt avstånd men vi träffar dem och gör små utflykter tillsammans. Vi cyklade över stock och sten på slingrande skogsvägar över spångar där vi fick lyfta våra cyklar, så spännande. Vi var naturligtvis tvungna att undersöka myrstacken, vad händer när man lägger en äppelbit i stacken, gillar myrorna verkligen äpple. Den gamla kvarnen blev också undersökt, så spännande att klättra upp på stegen för att titta in i själva kvarnen. Jag är iallafall tacksam för att jag slipper dra till kvarnen för att få mitt mjöl.