För att benämna det lite enklare så blir det istället LKAB. Vi hoppade på bussen som skulle ta oss ner 450 m djupt under fjällens kalla hjärta rakt ner i ett underjordiskt rike. Vägarna slingrade sig fram och tillbaka likt serpentinvägar innan vi till slut når slutstationen med museum, schaktgångar och vagnar med malm. Luften är torr och det luktar metall och historiens vingslag ekar i väggarna. Det är ofattbart att det är en arbetsplats rakt ner i berget ca 700 personer jobbar under jord och i hela koncernen är det ca 5200 personer. Av någon märklig anledning kommer jag i håg att det var ett stort ras i Kiirunavaaragruvan som inträffade den 3:e september 1962 som fick marken att skaka som vid ett jordskalv. Stenar och malm rasade samman i ett dån som hördes långt upp mot staden. Arbetarna där nere kämpade för sina liv i mörker, damm och hetta. Raset skedde på drygt 500 meters djup och flera maskiner och arbetsgångar förstördes totalt. Mirakulöst nog överlevde de flesta tack vare snabbt ingripande och stark kamratskap. Några skadades, och arbetet låg nere i veckor medan man säkrade området.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar