… eller snart och snart men om någon vecka iallafall. Vi fick besök av en kille från Nerostein i tisdags, han skulle mäta ut stenskivan i köket. Vi pratade just om olika mätmetoder allt från moderna maskiner som snabbt mäter upp exakta mått på hur skivan skall vara till gamla beprövade metoder som tumstock eller måttband. För övrigt är det full fart på snickarna som monterar tvättstugan, så nu rullar det på lite överallt. Maken målar runt fönstren så nu är det också klart.
Dessa sensommar dagar som fullkomligt knockar en med sin värme, skönhet och svalka när vinden tutar i. Ute simmar svanarna med sina ungar och skarven slåss om stenarna som ligger i dagen. Inomhus är värmekällan installerad och klar och utomhus på altanen vilar stillheten med fokus på horisonten. Det är två årstider som mötes och det blir en dragkamp om det skall vara höst eller sommar.
Så var det, det där med samling vid vattenhålet, idag i arla morgonstund passade Fru Duva på att friska upp sig med ett morgondopp. Hon började med att dricka av det friska vattnet i fågelbadet för att sedan sänka ner sin lekamen i vattnet och fullkomligt plaska runt med fjäderdunen swishande omkring. Av denna syn kommer naturligtvis tankarna in på att det är väl en mänsklig rättighet att få njuta av rent vatten för alla världen över, vi tar gärna det det där med vattentillgången som en självklarhet men med den klimatpåverkan vi har så börjar vi snart se andra fenomen av övergödda hav och otjänliga badvatten, så det är viktigt att värna vårt livsviktiga vatten både för människor och duvor.
Nu fylls huset av hantverkare, härom dagen entrade fyra st elektriker, en rörmokare, en målare , två snickare och en praktikant dessutom två kamin monterare och en plåtslagare huset i arla morgonstund och så släntrade vi in efter en välbehövlig vilomorgon. Dagen gick i ett flygande fläng och maken och jag fick hålla till i garaget med våra monteringar. Så på eftermiddagen satt det lampor på fasaden och i taket, köket var på plats, golvlister som harmonisera med golvet, målaren hade fått färg på väggarna, kaminen på plats och rörmokaren kopplade några rör, vilken dag full av aktivitet med fantastiska hantverkare. Vi är så nöjda !
i går stod det som spö i backen under eftermiddagen och temperaturen sjönk till 16 grader, då fick man en känsla av regn och rusk och höst mysa under filt med tända ljus och en god kopp kaffe. Så kan det väl verkligen inte vara vi är bara i slutet på augusti så än skall vi väl få njuta av värme och salta bad. Den där höstkänslan förstärktes nog lite av att kaminen i huset monterades i går och står nu redo för att användas under ruggiga höstdagar. Utanför fönstret i just det där kylslagna vädret kom två riktiga friskusar paddlande i motvind och fick bli lite motpol till hösten.
I söndags rullade vi ut på nya stigar på Kalmarsidan, där skog och hav möts i mjuka, böljande linjer. I väskan på pakethållaren låg kaffe och de där extra goda mackorna som maken alltid längtar efter – en liten belöning som väntar längs vägen. Vi stannade på en läsida där vinden plötsligt dog ut och havsluften kändes klar, nästan saltstänkt mot huden. Där blev vi sittande en stund, lät cyklarna vila och gav oss själva lyxen att låta tiden sakta in. En välbehövlig paus i allt byggarbete.
I lördags fylldes Kalmar av närmare 3 700 triathleter från nästan 70 länder, alla med samma stora mål – att bli en Ironman. I den tidiga morgonen i Kalmarsund väntade 3,8 kilometer simning, följt av 18 mil på cykel över Ölandsbron och ett avslutande maraton. Längs hela banan stod publiken och hejade, och Kalmar förvandlades återigen till en enda stor folkfest där varje deltagare fick sina egna jubelrop. Vissa kämpade mot tröttheten, vinden och mjölksyran, medan andra fick se sin dröm ta slut och tvingades bryta – men alla hade vågat anta den enorma utmaningen. När kvällen kom och de sista löparna närmade sig Stortorget steg jublet ännu en gång, och varje målgång blev ett ögonblick fyllt av stolthet och känslor. Det är just det som gör Ironman Kalmar så speciellt – här hyllas inte bara vinnarna, utan framför allt alla som kämpar hela vägen. Från första simtaget till den sista löpningen genom Kalmar fylldes dagen av glädje, tårar, gemenskap och fantastiska prestationer. Ironman 2026 blev ännu en gång en mäktig folkfest – en dag då hela Kalmar och Öland fick känna på kraften i en riktig idrottsdröm.
