Oväder avlöser varandra

Förra året vid den här tiden stånkade jag av värmeslag då var det närmare 30 grader och solen stekte från en klarblå himmel. I år stånkar jag över kyla i stället , på morgonen orkar temperaturen upp till vi 15 grader och på dagen om solen tittar fram kan det kanske bli 20 grader. Jag måste säga att jag blir lite mörkrädd när himlen öppnar sig som den nu har gjort över Närke och Dalarna med fruktansvärda översvämningar och byggnader och hus som fullkomligt kollapsat, eller när det brinner över stora områden som är svårsläckta, vart är vi på väg ? Är det vårt handskandes på miljön som nu gör sig gällande med ytterligheter av vädret och vind både på sommaren och under vintern. För även om det är varmt och kanske skönt på sommaren så blir resultatet grogrund för övergödda hav med algblomning som resultat och då kan vi absolut inte svalka oss i havet och njuta av livet till sjöss, för vi väl väl inte simma runt i ärtsoppa.

Ett lite öde Köpingsvik

Det är inte längre trängsel varken på campingplatserna eller på de annars så proppfulla badstränderna. Eftersom vi oftast är ute till havs på sommaren så blir det inte så många besök på Ölands vackra stränder utmed kusten, men vi läser i tidningen och kollar appen på från Mörbylånga kommuns hemsida om hur hårt trycket med badgäster är på respektive strand. Solvarma dagar då visar appen ilsket rött, vilket medför att det inte är många lediga platser att sätta ner sin fila korg på. Men hur är det nu då, när de flesta sommargästerna och turisterna gett sig iväg hem? Vi tog en tur till Köpingsvik en av Öland stora turistbadplatser med en fantastisk sandstrand och långgrunt så man nästan får gå halva sundet för att få sig ett dopp, inte riktigt så drastiskt kanske men bra för små barn som inte behöver vara oroliga att det är för djupt eller snarare deras föräldrar. När vi var där gapade stranden nästan tom, en och annan vågade sig i havet i den friska vinden som piskade upp härliga vågor. Vi tog en promenad utmed stranden och hittade en liten hamn där vi i lä kunde avnjuta en kopp kaffe och blicka ut över det stora sundet.

Dags att skörda

Av någon märklig anledning, eller det kanske inte är så märkligt har jag ett veteax och ett havreax som tydligen kommit med vinden och slagit sig ner i min rabatt. I vanliga fall brukar jag odla lite sallad och dill här men i år blev det ingen odling alls för i vi satte solceller på taket och då stod det stegar i mitt lilla land. Lite roligt är det dess små frö har kunnat ta sig genom luften fram till mig. Dessutom såg jag att det helt plötsligt växte upp en solros från ingenstans, men den kanske har sin mer naturliga förklaring hur den har kunnat slå rot, jag matar fåglarna på vintern med solrosfrön. Jag blev väldigt fascinerande av det lilla biet som enträget försökte samla på sig så mycket nektar som möjligt i den välkomnande blomman, det så precis ut som den lilla insekten spatserat runt i en ostbågsskål, men det var så klart pollenkorn som fastnar på biet som den sedan förflyttar till en annan blomma.

Första konserten på väldigt länge

Så kom vi då i väg på vår första utomhuskonsert på väldigt länge. Lagom till att solen sänkte sig bakom de lite hotfulla molnen entrade Weeping Willows med Magnus Carlsson i spetsen scenen och drog i gång en radda låtar från sina 25 år som band. Det är något visst med att sitta utomhus med månen och scenen som enda ljuskälla och låta sig omslutas av Magnus Carlssons fantastiska röst. Den lite annorlunda platsen för konserten gjorde naturligtvis sitt till, en perfekt arena utanför Vida Museum med en naturlig sluttning för sittande dans gäster. För det vara bara sittande gäster som fick rocka loss till den härliga musiken och gott om avstånd mellan varje gruppering. När mörkret lagt sig avslutades konsertkvällen med gruppens mest kända låtar såsom Broken Promise land och By the river.  Jag hoppas att Vida har möjlighet att anordna konserter i framtiden också, det var vi och våra grannar väldigt eniga om.

Jag visst det…

Det är fortfarande sommar och barnen hoppar och skuttar i havet som aldrig förr och inte är det kallt heller. Härom morgon när jag klöv vattenytan kl 05.50 var det 17 grader och temperaturen i luften höll sig runt 16 grader, men idag var det 22 grader i havet. De små barnbarnen hoppade glatt från bryggan idag och ville gärna visa sina konster bråde med huvudet och sedan med fötterna före. Kan det bli en bättre avslutning på sommarlovet än så här, strålande sol och härliga bad. Tänk så härligt att känna sig säker när det nästan  blir fritt fall från bryggan och att det finns en botten därnere som fötterna når innan simtaget äntligen tar en upp till ytan igen. Jag hoppas att alla barn får möjlighet till att gå i simskola och lära sig att bli kompis med vattnet och känna sig trygg när vågorna sköljer in och ger en och annan kallsup.

Börja vi närma oss hösten?

Tanken som slår en blir nästa lite befängd för vi kan väl inte säga att ännu att hösten närma sig. Om man skall tro semesterfirarna i vår by så börjar det nu tunnas ut och var och en åker hem till sig för jobb och skola och badplatserna ekar tomma, men att säga att det är höst är väl att ta i. MEN, är det något jag förknippar med höst så är det rönnbär och blommande Ljung och hör och häpna nu blommar ljungen och hela marken täcks av purpur färg. Tillsammans med den vita lavan som nu dessutom fått lite regn och inte bara krasar sönder när man går på den utan är mjuk och följsam skapar naturen en fantastisk färgkombinationer. När jag gick växtfärgningskurs någon gång under 70 talet färjade vi garn med Ljung, det blev olika nyanser av brunt,gult och rött.självklart är ljungen en viktig källa för våra bi för bin finns det gott om bland ljungen, men kan man säga att hösten är på antågande, nej vi säger sen sommar.

Regnet det bara öser ner

Ja vad roar man sig med medan regnet fullkomligt vräker ner och molnen hänger tunga och inte ens en liten solstrimma orkar leta sig fram. Mat är väl ett säkert kort att roa sig med och hittar man då ett ställe som verkligen överraskar då blir det dessutom en extra bonus. Om man tar färjan från Slagsta över till Jungfrusund på Ekerö så precis intill där färjan lägger till trona denna Kolmila upp sig och om man får tro  reklamen på hemsidan så är det en ”Gastronomisk upplevelse på Mälaröarna”. Jag kan intyga att det var en en fantastisk matupplevelse, vi åt brunch och där fanns allt och extra allt, ett salladsbord med grönsaker som smakade himmelskt, varmrätter som erbjöd allt från köttbullar till revben och sedan som kronan på verket ett dessert bord som dignade av läckerheter och från den avdelningen mumsade vi i oss creme brûlée, ljuvlig choklad mousse, äppelkaka med vaniljsås och pannacotta. Mätta och i paltkoma satte vi oss i dotterns bubbelbad och lät regnet strilar ner över oss.