Vad naturen kan ge

-Här växer det massor med lingonsylt mormor ropade barnbarnet när han var liten och vi var ute i skogen för att plocka lingon. Jag hade väl sagt att vi skulle plocka lingon och göra lingonsylt och då är det väl bara att slå ihop plocka lingon och göra sylt och vips så växer det lingonsylt. Nu har vi varit ute och plockat ramslökspesto, skojar bara men väl ramslök. Det gäller att komma på sina ställen, jag ha visserligen ett par plantor i mitt trädgårdsland men de har inte kommit upp så frekvent. Under vår cykeltur i skogen stötte vi på ett par som kom bärandes på ett par papperskassar och med hjälp av lökdoften som nästan låg tung som ett vitlökstäcke kunde vi lokalisera oss fram till en grön matta av frodig grön ramslök. Vi hade inga bärkassar med oss och dessutom behövs det inte så mycket för att göra lite pesto så det var bara att plocka en en liten bukett och cykla hem. Nästa cykeltur  skall vi ut och plocka nässelsoppa.

Skepp å hoj nu är säsongen igång.

Havet spottar och fräser och det råder kuling utmed vår östra kust. Men vad katten gör det för nu är alla båtägare på gång, och det är vi också. Nu skall presenning bort från båten och däcket skall städas. Trots att vår lilla pärla har stått inomhus så behövs det en omgång med dammsugaren. Tillskickande från båtarna som har stått ute hela vintern med bättre eller sämre  presenningar så har vår båt klarat sig väldigt bra. Nu är det bottenmålning som står på schemat innan det är dags för sjösättning. En del riktigt sanna entusiaster har redan fått i sina båtar och nu ligger de vid bryggan, mastade och med segel på, klara att ge sig ut på årets första seglats. Så långt har vi inte kommit ännu och med 7-8 grader i havet så känns det inte så optimalt att ge sig ut på böljan den blå. Vi får vänta till i början på maj då kommer även Alma att ge sig ut på sin första tur.

Hurra hurra nu firar vi i dagarna tre

Om det inte varit för det rådande läget i Världen så hade vi firat tillsammans i dagarna tre, för nu rullar födelsedagarna i tät ström. Först ut idag är sonen som fyller år, därefter kommer jag och tillsist lilla barnbarnet Meja. Idag är det sonen som skall bli hyllad med blommor och med blader. Tänk vad tiden går, jag minns som i går dagen när han föddes, och kom till världen till glädje för oss alla. Nu är han själv pappa till två fina killar och förgyller så klart deras värld med lekar och pyssel. Stort Grattis på födelsedagen fina Johan och hoppas att du får en fin dag.

Motacilla alba

Ingen fara jag försöker bara briljera med mina kunskaper i latin, vilket jag ändå måste tillstå är väldigt begränsade. Däremot är jag väldigt fascinerad av just den här lilla fågeln, och eftersom jag inte är så hemma på pungmesen så är just sädesärlan en klar favorit. Helt plötsligt så trippar herr och fru ärla omkring på gräsmattan som den mest självklara sak i världen och då har den ändå färdats över de sju haven för att sedan hamna i min trädgård. Jag brukar göra en liten notering i min femårsdagbok varje år då jag får första skymten av den slanka gracila lilla fågeln med lång svartvit stjärt som den hela tiden vippar med. I år dök ärlan upp för min syn den 1 april i Mörbylånga på Öland, vilket var väldigt tidigt, däremot trippade den i min gräsmatta på påskafton. Den 25 mars är det tidigaste datum då jag har fått äran att se ärlan. Nu hoppas jag att få se ” den vita som vippar med stjärten”  fler gånger i min trädgård. 

Utflykt till Högenäs Orde

I utflyktsguiden från Länsstyrelsen i Kalmar län står det följande ” Få platser är så ljuvliga som Högenäs Orde” och det kan jag verkligen skriva under på. Fyrbåken med anor från 500 600 talet e.kr är placerad på höjdryggen på udden och har används till att signalera fara för sjöfarten. De torra gräsmarkerna runt fyrbåken fylls på våren med orkidéerna Adam och Eva och St Pers nycklar. det var lite tidigt ännu men viss var skönheterna på väg upp ur marken. De stora enbuskarna som fick skapa skydd i sydväst vinden som bitvis var hård, när vi skulle inta vår medhavda lunch. Det finns väl inget bättre än att äta eller fika utomhus. Jag förstår att Högenäs Orde är ett populärt utflyktsmål och framför allt i dessa tider när ute aktivitet är att föredra för vi var definitivt inte ensamma med att promenera runt den vackra udden. 

Här ni sett pungmesen ?

Hej hej säger vi till kvinnan som passerar oss över spången på väg mot fågeltornet. Är det några fåglar vid vattnet frågar jag som en liten artighetsfras. Ja svarar hon det finns ganska många, min man är kvar vid tornet han hörde pungmesen. Jaha säger maken och jag och tittar på varandra, pungmesen, jag visste inte knappt att det fanns en fågel som hette pungmes. Vi traskar vidare med kameran och kikaren i högsta hugg från nu skall det skådas pungmes. Vi tar oss upp för trapporna som leder oss till tornets plattå som får beträdas på egen risk. Det känns ändå väldigt säkert och stabilt så nu riggas kameran och kikaren. Här har vi bra översyn av fåglarna som simmar runt och flaxar till. Då hör vi steg i trappan och nu kommer de riktiga ornitologerna - Har ni sett pungmesen? Säger ornitologen och tittar på min outfit för dagen som är en illröd jacka och definitivt inte passar in bland skogsmullarnas kamouflerade klädsel. Neeej säger vi som om det skulle vara en självklarhet att vi endast kom för att få se den lilla mesen. Vi vet fortfarande inte hur den ser ut, och så säger vi lycka till, medan vi packar ner vår utrustning och går går mot bilen för att googla Pungmes.

Påskafton och snillen spekulerar

Vi har lyxen att kunna träffa våra barnbarn eftersom vi bor så nära varandra, vi kan cykla till varandra över stock och sten som nu har blivit ett begrepp för barnen. Tyvärr har vi de stora barnbarnen i smittoområdet Stockholm, så det blev inget besök av dem i år. Det är inte så mycket att göra åt, det kommer fler påskmiddagarna som vi får glädjas över. Påskdagen bjöd på påsklunch, ute förstås i ett soligt och fint väder även om vinden bitvis kändes lite kallt. Vi hitta ett lä läge på östra sidan där äggen och sillen fick avnjutas. Efter lunchen var det skallgång efter påskharen som vår fina granne tyckte sig ha sett skutta förbi med sina långa öron. Tillslut hittade grabbarna äggen som haren gömt så väl bland buskar och snår. Det var en fin eftermiddag på behörigt avstånd innan det var dvs att cykla hem genom skogen och över stock och sten.