Inget är som väntans tider

Ja vad är det vi väntar på egentligen, nytt år, vackrare väder, ljusare tider  eller är det måntro vaccinet som återigen skall göra livet lite lättare igen. För en sak kan vi nog alla vara överens om och det är att den här julen går till historien som en högtid vi inte vill genomlida igen. Nix, nu gäller det att hålla i och genomlida de sista självande dagarna på det här året och de veckor eller månaderna tills vi alla är vaccinerade och återigen kan träffas och röra oss fritt i samhället. Nu är det bara att planera för nyårsfirandet och finna glädjen i det nya året som förhoppningsvis blir betydligt trevligare än 2020. Om jag nu skall fortsätta i den här gnäll -och gnölandan så lyckades någon jäkel tända eld  på halmtomten i Borgholm som har stått som ett monument sedan i början på december. Vad är det för fel på en del människor  som ser det som sin uppgift i livet att förstöra och ställa till jäkelskap för alla andra. Ett bättre år, det får bli nästa års mantra-

Annandagen 2020

Annandagen passerade som vilken dag som helst under året 2020 däremot var den helt annorlunda mot andra julhelgsdagar. När barnen var små packades alla uppackade julklappar in i bilen, ett år hade vi med oss hela julkrubban och en gitarr när färden styrdes mot Borås för att träffa farmor och barnens kusiner. Nu när våra barn har fått egna barn så brukar vi träffas här hos oss och deras barn får träffa sina kusiner. I år blev det inget med gemensamt firande utan maken och jag packade fikakorgen och gav oss i väg på fyr skådning. Här på Öland är vi väldigt stolta över våra fyra som sträcker sig som höga statyer utmed kusten. Längst upp på norra spetsen står Långe Erik och längts i söder har vi Långe Jan och på den östra sidan står Högby-fyr. Den här fyren byggdes till hantverks- och industriutställningen i Stockholm 1897 och efter utställningen plockades den ner och förflyttades till Högby 1898. Samma år byggdes fyrvaktarbostaden en lägenhet för fyrmästaren och en för fyrvaktaren. Ett fantastisk vacker hus där grunden byggdes av granit från Blå Jungfrun. Idag är området i privata ägor

God fortsättning

Ja då var gröten uppäten och julklapparna är provade och lekta med. För min del brukar den här dagen nästan vara den bästa på hela julen, all stress och stim är över maten står färdig i kylskåpet och julottan ljuder från radion. Men i år var det ingen stress, julklapparna kom via posten och maten ja, den fick jag nerpackad i kassar och bara att hämta utanför affären. Visserligen har jag naturligtvis lagat mat men eftersom vi inte har varit så många så blev det bara små portioner. Det är väl så julen skall vara, det var väl egentligen bara ett julattribut som saknades och som barnbarnet sa -jag vill att det skall vara snö ut. Helt rätt vem vill inte det, en vit jul är väl något vi alla längtar efter, utom när det är dags för snöskottning då kan vi betacka oss för snöyra. Nu ser vi fram emot skidåkning lite längre fram i vår.

En julafton utöver det vanliga

Då var vi framme vid alla barns och kanske många förväntansfulla vuxnas dag, dopparedagen. Nu borde väl det mesta i julstök vara klart och det kanske blev en skinkmacka i går kväll som en liten försmak på vad som komma skall under dagen idag. En sak kan vi vara säker på och det är att det inte blir som vanligt. Det är nog många som får fira jul i ett litet sällskap eller det kanske blir en fridefull jul utomhus. Oavsett hur man firar så hoppas jag att vi nu alla håller ut och och ser fram emot en framtid som förhoppningsvis fått mänskligheten att tänka efter vad som är ett viktigt i livet. För att få lite perspektiv på julfirandet i år brukar jag tänka att det är inte värre än att någon i familjen  får maginfluensa och inte kan vara med och fira  med alla andra, men det är en dag i morgon också då vi alla är friska och kan träffas igen. Hoppas ni alla får en fin julhelg oavsett hur den firas.

Dan före dopparedagen

...och inget är sig likt. Ett vanligt år en helt vanlig jul hade vi nu haft huset fullt av barn och vuxna. Frukosten hade stått framme till lång fram på förmiddagen tills  när väl tonåringarna orkat upp. Vi som är uppe i ottan, ja vi hade suttit med en kopp kaffe och pratat och pratat om livet och vardagen. Därefter skulle det bli full fart i köket, skinkan som skulle kokas och griljeras, någon skulle stå och skala potatis och lök till en ljuvligt doftande Jansons. I år blir det inte så, visserligen skall båda skinkan kokas och Janssons skall in i ugnen men det finns inga ungar som pratar i mun på varandra och utan det blir bara maken och jag en brasa och en stor kanna kaffe. Nu är det som det är det här året, eller som maken säger den absolut tråkigaste julen någonsin. Så nu är det bara att göra det bästa av dopparedagen, sätt på julmusik njut av en skinkmacka och se fram emot att vi går mot ljusare tider. Jag vill passa på att önska er alla en riktigt fridfull Jul och ett betydligt bättre år för nästa år då kan vi förhoppningsvis fira med buller och bång 🎄

Odens Flisor

Vi besökte ytterligare en historisk plats här på Öland under en cykeltur och nu får vi förflytta oss långt tillbaka i tiden till hedendomens dagar någon gång vid den yngre järnåldern runt 400 e kr. Det var ungefär vid samma tid som massakern på Sandby Borg. Det var på den här tiden då människorna trodde på asagudarna med den store ståtlige Oden som den främste guden. Oden var var skaldekonsten och vishetens gud, han var visheten personifierad. I de gamla isländska sagorna kan man läsa att hur Oden genom sin tama korpar Hugin och Mumin fick reda på allt som hände i världen. Så nu hamnade vi alltså på den här historiska platsen där enligt sägen Oden skulle strida mot en man. För att kunna göra upp med den okända mannen var han tvungen att binda den åttafotade hästen Sleipner och då stack han svärdet i stenen som klövs. Hästen slet sig och tog ett ett rejält skutt och landade en kilometer norr ut. Där bildades ett vattenfyllt hål som i dag kallas för Gladvattnet. Fast vad Oden gjorde här på Öland, ja det förtäljer inte historien. Men vi trampar alltså på historisk mark.

Nu vänder det

Så härligt, idag klockan 11:02 vänder det och vi kommer att få det ljusare och ljusare för varje dag. I dag är det Vintersolstånd och med det har årets längsta natt passerat. Samtidigt som vi nu har det som mörkast och tålamodet för livspusslet som vi nu omgärdas av känns lite påfrestande, ja det är då vi måste hålla ut och tänka att det kommer att bli bättre. Dagarna kommer successivt att bli ljusare och ljusare och vi har snart ett vaccin som förhoppningsvis underlättar för oss alla. För att inte alldeles tappa bort sig under tiden som vi väntar på att kunna träffa nära och kära igen så gäller det att sysselsätta sig med roliga saker att göra, vi har som bekant anammat cykling och far numera runt över stock och sten på små stigar som knappt är framkomliga. Det gäller att utmana sig själv medan vi väntar på ljusare tider.