En julafton utöver det vanliga

Då var vi framme vid alla barns och kanske många förväntansfulla vuxnas dag, dopparedagen. Nu borde väl det mesta i julstök vara klart och det kanske blev en skinkmacka i går kväll som en liten försmak på vad som komma skall under dagen idag. En sak kan vi vara säker på och det är att det inte blir som vanligt. Det är nog många som får fira jul i ett litet sällskap eller det kanske blir en fridefull jul utomhus. Oavsett hur man firar så hoppas jag att vi nu alla håller ut och och ser fram emot en framtid som förhoppningsvis fått mänskligheten att tänka efter vad som är ett viktigt i livet. För att få lite perspektiv på julfirandet i år brukar jag tänka att det är inte värre än att någon i familjen  får maginfluensa och inte kan vara med och fira  med alla andra, men det är en dag i morgon också då vi alla är friska och kan träffas igen. Hoppas ni alla får en fin julhelg oavsett hur den firas.

Dan före dopparedagen

...och inget är sig likt. Ett vanligt år en helt vanlig jul hade vi nu haft huset fullt av barn och vuxna. Frukosten hade stått framme till lång fram på förmiddagen tills  när väl tonåringarna orkat upp. Vi som är uppe i ottan, ja vi hade suttit med en kopp kaffe och pratat och pratat om livet och vardagen. Därefter skulle det bli full fart i köket, skinkan som skulle kokas och griljeras, någon skulle stå och skala potatis och lök till en ljuvligt doftande Jansons. I år blir det inte så, visserligen skall båda skinkan kokas och Janssons skall in i ugnen men det finns inga ungar som pratar i mun på varandra och utan det blir bara maken och jag en brasa och en stor kanna kaffe. Nu är det som det är det här året, eller som maken säger den absolut tråkigaste julen någonsin. Så nu är det bara att göra det bästa av dopparedagen, sätt på julmusik njut av en skinkmacka och se fram emot att vi går mot ljusare tider. Jag vill passa på att önska er alla en riktigt fridfull Jul och ett betydligt bättre år för nästa år då kan vi förhoppningsvis fira med buller och bång 🎄

Odens Flisor

Vi besökte ytterligare en historisk plats här på Öland under en cykeltur och nu får vi förflytta oss långt tillbaka i tiden till hedendomens dagar någon gång vid den yngre järnåldern runt 400 e kr. Det var ungefär vid samma tid som massakern på Sandby Borg. Det var på den här tiden då människorna trodde på asagudarna med den store ståtlige Oden som den främste guden. Oden var var skaldekonsten och vishetens gud, han var visheten personifierad. I de gamla isländska sagorna kan man läsa att hur Oden genom sin tama korpar Hugin och Mumin fick reda på allt som hände i världen. Så nu hamnade vi alltså på den här historiska platsen där enligt sägen Oden skulle strida mot en man. För att kunna göra upp med den okända mannen var han tvungen att binda den åttafotade hästen Sleipner och då stack han svärdet i stenen som klövs. Hästen slet sig och tog ett ett rejält skutt och landade en kilometer norr ut. Där bildades ett vattenfyllt hål som i dag kallas för Gladvattnet. Fast vad Oden gjorde här på Öland, ja det förtäljer inte historien. Men vi trampar alltså på historisk mark.

Nu vänder det

Så härligt, idag klockan 11:02 vänder det och vi kommer att få det ljusare och ljusare för varje dag. I dag är det Vintersolstånd och med det har årets längsta natt passerat. Samtidigt som vi nu har det som mörkast och tålamodet för livspusslet som vi nu omgärdas av känns lite påfrestande, ja det är då vi måste hålla ut och tänka att det kommer att bli bättre. Dagarna kommer successivt att bli ljusare och ljusare och vi har snart ett vaccin som förhoppningsvis underlättar för oss alla. För att inte alldeles tappa bort sig under tiden som vi väntar på att kunna träffa nära och kära igen så gäller det att sysselsätta sig med roliga saker att göra, vi har som bekant anammat cykling och far numera runt över stock och sten på små stigar som knappt är framkomliga. Det gäller att utmana sig själv medan vi väntar på ljusare tider.

Vi hade olika förväntningar

I fredags bestämde vi med barnbarnet att vi skulle ut och cykla en runda, solen tittade faktiskt fram efter att de regntunga molnen legat som ett dystert täcke över oss ett bra tag. Vi cyklade alltså hem till honom för att möta upp. Maken och jag hade nog tänkt att vi skull cykla en runda i skogen, men genast när vi möte de glad leendet på den fina killen så förstod vi att det blir nog bara en kort cykeltur för han ville visa oss vad han hade byggt nere vid havet. Så istället för cykling fick vi botanisera vid strandkanten. Vi undersökte blåstången med sina flytblåsor och snäckorna i olika färger och former. Nästa gång skall vi gå ut med kusten så långt vi bara kan. Vilken tur att vi hade olika intentioner med utflykten för då fick vi uppleva något annat.

Då var det fredag igen

Sista fredagen innan jul och julklapparna är inslagna och ligger framför granen och bara väntar på att Tomten kommer och hämtar dem. Det enda som inte är klart är julskinkan, dessutom är den inte ens inköpt men det får väl bli någon gång under veckan. Under den här hösten som inte är sig likt någonstans har vi inte besökt några restauranger på väldigt länge, men nu i december gjorde vi två undantag. Vi gjorde ett besök på Norrings Crêperiei Borgholm, då satt vi där helt själva och kunde avnjuta en god Gallet vid namn ”Grisen i säcken ”. För någon vecka sedan gick vi på Afternnon Tea på Hotell Borgholm . Här var vi 3 par som blev placerade i var sitt hörn och blev serverade vid bordet. Så gott och lite lyxigt att kvista in på ett glas bubbel en helt vanlig fredag.

Det blev kanske inte riktigt som vi hade tänkt oss

...men det blev bra iallafall. Den årliga julgransflygningen  över Kalmar och Kronoberg blev inställd i tisdags då vädret satte stopp för det hela. I går däremot gjordes ett nytt försök då solen faktiskt tittade fram över Kalmar och Öland och inte nog med det, det blev två olika flygningar. Först ut skulle Skaraborgs flygflottilj passera i form av en julgranskula med sina Herkulesplan och därefter skulle JAS planen från Blekinge passera i formation av.. just det en gran. Jag rustade mig med kamera och stativ för att kunna få en skymt av de stora vidundren på himlen. Någon stans långt bort i fjärran hördes ett brummande som lika fort som det kom försvann och inte  katten fick jag se en skymt av några Herkulesplan. Det blev ingen formation av flygplan det blev något helt annat, men man får vara glad för det lilla och med lite vilja kan man faktiskt se att det är en julgran.